Livat 2015 – verksamhetsberättelse

Årets sommarläger ändrades i sista minuten från ett Äventyrarläger på Hörrs Nygård då det visade sig att enbart andra års upptäckare och äventyrare var välkomna dit. Målet ställdes snabbt om till Göteborgs scoutdistrikt stora läger – Liv@2015.
Vi från Harlösa, 6 upptäckare, 4 äventyrare och 3 ledare åkte tillsammans med 5 scouter från Glimåkra och 10 scouter från Drottningstaden i Lund i en gemensam buss till det som skulle visa sig vara Sveriges största sommarläger 2015 med ca 3700 deltagare.
 
Söndagen den 28/6 samlades vi på bussdepån i Lund för att lasta bussen och starta resan mot årets höjdpunkt – Liv@2015.
Efter drygt fem timmar i bussen och några mindre felkörningar så kom vi då fram och checkade in hos Gabbi (Harlösa scout) i infotältet.
Därefter möttes vi av en av Lysestrands scouterna som vi skulle dela by med. De var 37 äventyrare, utmanare, konfirmander, ledare och ledarbarn så vår del av byn bestod av 50 personer som tillsammans skulle laga mat och gå på aktiviteter.
 
Första uppgiften var att resa tälten och packa in packningen. Det gick snabbt och lätt sedan kom vi till den lite tuffare uppgiften att laga mat och bygga mat- och diskplats. Problemet var att trots noga instruktioner till slan- och ved-leverantören så hade det blivit fel. Veden som scouterna skulle hugga var stora som mindre huggkubbar och de minsta slanorna som gick att hitta var minst 15 cm i diameter. PUUH
Till slut blev det mat. En stor eloge till lägret som hade inrättat en livsmedelsaffär istället för enbart varuutlämning vilket innebar en stor flexibilitet i vilken mat kårerna tillagade. Det fanns ett menyförslag men ville du byta ut det gick det alldeles utmärkt då du själv tog det du ville ha i den mängd du vill bortsett från köttet och specialkosten som tilldelades. Efter ett par dagar lärde vi oss ungefär hur mycket det gick åt vilket innebar ganska lite svinn.
Det var obegränsad tillgång till frukt. Maten som tillagades uppskattades av scouterna och ingen gick hungrig. Trots detta sög godis- och glassmagen så de flesta tog en sväng till kiosken och cafét varje dag.
 
Vi delade in scouterna i 4 patruller som turades om att laga frukost, lunch, middag samt att hugga ved och hämta vatten. Det fungerade utmärkt även om det var tufft att laga mat till 50 personer åt gången. Våra upptäckare bildade en egen patrull medan äventyrarna ingick i de andra patrullerna. 
Upptäckarna bara längtade efter dagen som de skulle få hugga ved så när väl dagen kom inledde vi med repetition av yxbeviset och sedan var det bara att hugga för glatta livet. De tjockaste fick de hjälp med men den dagen var det också bäst tillgång till upphuggen småved. Vilken glädje som lyste runt våra upptäckare när de fick stå inom huggområdet och bara hugga och hugga så mycket de ville.
 
Programmet hade dataspel som huvudtema där vi skulle hjälpa Liv att samla livspoäng och extra liv på olika sätt. Varje dag hade vi ett fast dagsprogram och därutöver erbjöds det en stor mängd frivilliga aktiviteter med några bokningsbara och andra spontana.
Vi hade våra fasta programpass på förmiddagarna. De var: 
Liv@Stil som handlade om dig som scout utifrån vår scoutlag. Mycket bra reflektionsuppgifter, 
Liv@Vandring där vi gick en ca 6km lång vandring i härlig natur med avbrott för kontroller och tipspromenadfrågor längs vägen, 
Liv@Hav där alla fick paddla kanot för att samla ihop bokstäver på flytande dunkar (beroende på ålder och paddelkunskaper kunde/fick du paddla olika långt ut), när bokstäverna var insamlade skulle det längsta ordet bildas, 
Liv@Skog som började med att ett radiotorn skulle byggas innan olika aktiviteter med ordinsamling påbörjades. Upptäckarna tyckte först att det var löjligt att bygga ett radiotorn eftersom det ändå inte skulle användas men tji fick de. Av de insamlade orden skulle de formulera ett meddelande som de skulle skicka hem. När de skrivit ner meddelandet på en griffeltavla var det dags att bege sig till radiotornet och sända iväg meddelandet som alla sedan kunde läsa på ”Liv@skog phones home”,
Liv@strand var vår sista aktivitet där vi fick lära oss mycket om livet på stranden och hur vi människor ställer till det genom att dumpa allt möjligt skräp i havet, vi fick lära oss om växter och djur i strandkanten och på klipphällarna, vi fick även vara med och rita vårt eget vattenlevande djur som vi sedan klistrade upp på det som skulle bli världens näst längsta teckning som skulle överlämnas till vår miljöminister.
 
Utöver de fasta aktiviteterna hann vi med att göra batik, korgflätning, en egen blyertspenna och en del annat smått och gott. Vi hann även med att bada i det grund och förhållandevis varma vattnet.
Invigningen, samt onsdagens och fredagens gemensamma samling framför scenen var trevliga inslag med dataspel i verkligheten där scouterna fick följa Liv genom hennes virtuella värld.
Bilder togs av lägerfotograferna och en flygande ”kopter” vilka kan beskådas på flickr och ett instagramflöde med bilder taggade #livat2015.
 
Däremellan hann vi även med och ta det lugnt och bara roa oss hemma på byn.
Veckan gick alldeles för fort för de flesta och ingen ville åka hem igen när det började bli dags för att riva lägret.
 
På lördagsmorgon gjorde upptäckarna frukosten då de hade varit snabbast och bäst på det under veckan. Både frukost och lunchpaket skulle göras innan klockan nio för att vi sedan skulle kunna riva. Alla stod redo för frukost klockan 7.30 och innan klockan var nio hade byns stora kramrunda tagit fart och därefter följde ett mycket bra samarbete kring rivningen av lägret. När klockan slog tio var alla tälten, portalen, ”köket” och allt annat nerpackat, slanor och resten av veden bortkört och alla stod klara för ”skallgångskedja” för att plocka resten av skräpet. Långt innan utsatt tid vid halv tolv stod vi vid vår bussfålla. De flesta tog sig en sista sväng till kiosken och provianterade inför hemfärden.
Klockan blev tolv och vi började undra varför bussarna inte kom. Något bekymmer hade det blivit. Senast halv ett skulle bussen vara packad och klar för att rulla iväg men vi började undra om det skulle gå när klockan hann bli tjugo över innan den stod på plats. Snabba och effektiva scouter hjälpte till så när klockan slog halv ett rullade bussen iväg med 28 fastsurrade packningar.
Vi slingrade oss sakta men säkert ut mot de större vägarna när vi helt plötsligt måste stanna för att bussen framför oss höll på att tappa sin packning.
Sen rullade det på i god fart. En paus med toalettbesök, frukt och kex -intag samt för de flesta även ett glassinköp togs på vägen.
Strax efter sex nådde vi så åter Lunds bussdepå där föräldrar väntade. Trötta men glada scouter sjöng scoutsången tillsammans innan vi skiljdes åt.
Samarbetet med Lysestrand fungerade kanonbra och alla scouter vill åka tillbaka för ett nytt läger. Om inte detta är möjligt så finns det chans att få träffa dem igen på det stora internationella lägret på Rinkaby 2017.
 
/Ulrika Selinder