Mitt liv som scout! (av Therese Julén)

Jag började på Scouterna som Upptäckare, det var en kompis till mig som berättade hur mycket roliga saker som händer på scouterna och ja hon hade rätt.

Scouting för mig har varit och är så mycket mer än bara 1,5 timmes möte en gång i veckan.

Den bästa månaden i mitt scoutliv var den månad jag tillbringade på Vässarö där jag konfirmerade mig, en upplevelse som var något alldeles speciellt där jag utvecklades både som scout och som person på ett sätt som jag inte trodde var möjligt i den åldern. Vi seglade, sov under bar himmel på klipporna, klättrade och mycket, mycket annat.

Jag fortsatte efter min Utmanartid som Utmanarledare och detta vara en riktigt rolig tid då jag tillsammans med de andra ledarna fick fortsätta att göra alla de roliga saker som man gör som Utmanare, så som att åka på nattvolley, åka på Ting , regg-träffar och inte att förglömma alla de roliga saker som man gör på kåren så som att fira sig från Kullaberg, gå på spännande hajker, gå på bio och mycket, mycket annat.

Under min tid som Utmanare började jag att engagera mig i distriktet och åka på bland annat Ting och rixmöte. Ting är Utmanarnas demokratiska årsmöte där de gemensamt beslutas om kommande årets aktiviteter men också om saker som bland annat är mer långsiktiga eller som berör distriktet eller förbundets ekonomi.

Det skulle sedan visa sig att min medverkan i Ting kom till att bli början på en mångårig pappersscout- ”karriär”. Jag har under många år suttit med i Distriktsstyrelsen för distriktet. Detta har gett mig enormt mycket erfarenhet både hur man leder en grupp och ett distrikt men även hur en grupp fungerar och inte minst hur man driver en stor förening på ideell basis både vad det gäller ekonomi och organisation men även vad det innebär att vara personalansvarig för 3 anställda.

Min tid i distriktsstyrelsen och framförallt som viceordförande har gett mig enormt mycket erfarenhet som jag kan dra nytta av även i arbetslivet.

Jag har deltagit på många läger i kårens regi och ett läger minns jag särskilt. Det var det läger jag träffade min man. Han var på Sjöröd som funktionär och jag var ledare på kåren. Detta läger skulle vara början på vårt liv tillsammans. Vi har sedan dess varit med på ett oräkneligt antal arbetshelger på distriktets underbara lägerområde där vi tillsammans med, genom åren, ca 100 personer bland annat har byggt nya toalettbyggander, byggt en dalbana, byggt en bastu, byggt om hela stora huset så att det i dag har storkökskapacitet och mycket, mycket mer. Alla dessa arbetshelger har präglats av ”learning by doing ” och detta har gett mig en enorm kunskap om hur man hanterra diverse verktyg och byggmetoder, men även ett bättre självförtroende genom att klara av något man trodde vara svårt från början. Detta är bland annat denna kunskap som min man nu använder sig av när vi idag bygger vårt eget hus.

Jag har också deltagit som funktionär under de två senast stora lägerna på Rinkabyfältet, det första 2007 vara jag ekonomiansvarig för ett av programblocken.  Det andra lägret var jag tillsamman med en kille ansvarig för all persontransport på lägret, detta innebar alla transporter till och från lägret för ca 40 000 deltagare. Båda dessa läger har varit en riktigt häftig upplevelse dock kommer lägret 2011 att ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag sprang fram och tillbaka och dirigerade bussar, organiserade scheman och planerade gruppmöten, mitt i denna häftiga upplevelse fick vi vara med om något om möjligt ännu häftigare när vi i mitten av veckan lämnade lägret för att komma tillbaka två dagar senare och hälsa på med vår lilla son i famnen.

En gång scout alltid Scout
Therese Julén